Operation hundräddning
Idag när vi var ute så försvann plötsligt Freja. Hon stod bredvid mig sen var hon helt plötsligt försvunnen.
Vi stod och ropade på henne ett bra tag men när hon fortfarande inte hade kommit ca 30 min senare så gav vi oss ut för att leta efter henne.
Vi gick en sväng till pappa och genom Söromberget men vi såg henne inte.
Vi var ute med bilen och letade, pappa gick runt till grannarna och letade men ingen hade sett henne.
Jag började känna oron sprida sig i kroppen och som vanligt så tänker man ju det värsta. Att hon blivit på körd, blivit tagen av nåt djur, gått ner sig i älven eller att hon låg skadad nånstans i skogen.
Jag tog med mig Loke och gick runt i skogen runt vår gård ropade och ropade men ingen Freja.
När vi gick runt på gården så markerade Loke under en av våra bodar, där Freja brukar krypa under ibland.
Han nosade där och sen så lade han sig ner så jag kröp ner och kollade om hon låg där men såg ingenting. Jag provade att locka på henne men när jag inte hörde nåt så gick jag därifrån.
Ca 3 timmar efter att hon försvunnit och vi letat och ropat precis överallt kändes det som, så tog jag en till runda på baksidan av huset och när jag ropar så hör jag en hund yla!
Det kom från boden där Loke hade markerat tidigare.
Jag kröp ner och kollade igen och den här gången såg jag ett par ögon lysa längst in i hörnet under boden.
Hon hade krupit under och lyckats tagit sig bakom några reglar och sen kunde hon inte ta sig ut!
Jag sprang in och ringde till Andreas och pappa, som var ute och letade efter henne, och berättade att hon satt fast under boden.
När Andreas kom så fick vi bryta upp några plankor och såga av en regel så vi lyckades få ut henne.
Hon fick lite panik och försökte pressa sig ut när vi fick bort första planka så jag och pappa fick lugna henne medans Andreas rev bort resten av plankorna.
Gissa om hon var glad när vi väl fick ut henne!
Stackarn har legat där under i 3 timmar.
Loke var så duktig som visade mig vart hon var men jag förstår inte varför hon inte skällde eller nåt första gången jag kollade där.
Huvudsaken är iaf att det slutade bra och att hon var välbehållen.
Nu hoppas jag att hon lärt sig en läxa och inte kryper under där nåt mer=)
Annars vet vi ju iaf vart vi ska börja leta om hon försvinner igen;-)
Goa Freja
Duktiga sökhunden Loke
Vi stod och ropade på henne ett bra tag men när hon fortfarande inte hade kommit ca 30 min senare så gav vi oss ut för att leta efter henne.
Vi gick en sväng till pappa och genom Söromberget men vi såg henne inte.
Vi var ute med bilen och letade, pappa gick runt till grannarna och letade men ingen hade sett henne.
Jag började känna oron sprida sig i kroppen och som vanligt så tänker man ju det värsta. Att hon blivit på körd, blivit tagen av nåt djur, gått ner sig i älven eller att hon låg skadad nånstans i skogen.
Jag tog med mig Loke och gick runt i skogen runt vår gård ropade och ropade men ingen Freja.
När vi gick runt på gården så markerade Loke under en av våra bodar, där Freja brukar krypa under ibland.
Han nosade där och sen så lade han sig ner så jag kröp ner och kollade om hon låg där men såg ingenting. Jag provade att locka på henne men när jag inte hörde nåt så gick jag därifrån.
Ca 3 timmar efter att hon försvunnit och vi letat och ropat precis överallt kändes det som, så tog jag en till runda på baksidan av huset och när jag ropar så hör jag en hund yla!
Det kom från boden där Loke hade markerat tidigare.
Jag kröp ner och kollade igen och den här gången såg jag ett par ögon lysa längst in i hörnet under boden.
Hon hade krupit under och lyckats tagit sig bakom några reglar och sen kunde hon inte ta sig ut!
Jag sprang in och ringde till Andreas och pappa, som var ute och letade efter henne, och berättade att hon satt fast under boden.
När Andreas kom så fick vi bryta upp några plankor och såga av en regel så vi lyckades få ut henne.
Hon fick lite panik och försökte pressa sig ut när vi fick bort första planka så jag och pappa fick lugna henne medans Andreas rev bort resten av plankorna.
Gissa om hon var glad när vi väl fick ut henne!
Stackarn har legat där under i 3 timmar.
Loke var så duktig som visade mig vart hon var men jag förstår inte varför hon inte skällde eller nåt första gången jag kollade där.
Huvudsaken är iaf att det slutade bra och att hon var välbehållen.
Nu hoppas jag att hon lärt sig en läxa och inte kryper under där nåt mer=)
Annars vet vi ju iaf vart vi ska börja leta om hon försvinner igen;-)
Goa Freja
Duktiga sökhunden Loke
