En ny bebis?
Åh vad härligt det är med helgmornar när man kan ligga kvar i sängen o bara kramas o mysa, ingen stress o inga måsten.
Yasmine vaknade vid 8 imorse o då var vi upp en sväng o gick på toa, släppte ut hundarna (eller Loke iaf Freja är så morgon trött så hon ligger helst kvar o drar sig) o bredde några mackor som Yasmine tog med sig upp i sängen, sen låg vi o myste till halv tio, skönt. Det är vid såna här tillfällen som jag känner att jag inte vill skaffa några fler barn.
Man har väl helt enkelt blivit lat o bortskämd med att Yasmine sköter sig själv så pass mycket nu o det känns inte som jag vill börja om med vakna nätter tidiga mornar, amning som inte funkar o nån som kräver ens fulla uppmärksamhet dygnet runt.
Jag har egentligen aldrig varit så jätte mycket för bebisar. Visst de är jätte söta, så länge man kan lämna tillbaka dem till deras mamma eller pappa när de börjar skrika=) Jag tycker det roliga börjar när de kommer uppåt 1 års åldern när det händer lite saker. De börjar gå, prata o hänga med på ett helt annat sätt. Sen beror antagligen detta på att första 4 månaderna med Yasmine var otroligt jobbiga. Amningen funkade inte nå vidare bra o hon skrek konstant från fem till elva nästan varje kväll, spelade ingen roll vad man gjorde så gick det inte o trösta henne o sånt tär otroligt mycket på psyket. Däremot kunde hon sova 4 timmar i sträck på dagen så man kunde vila upp sig lite o det var nog räddningen från ett totalt sammanbrott.
När hon var 4,5 månad så slutade jag helt med amningen o gav bara ersättning o simsalabim så var hon en helt ny unge. Inga mer skrikkvällar o hon sov hela natten. Så amning i all ära men blir det ett till barn o amningen krånglar så tänker jag sluta direkt.
Blir så jävla förbannad på alla som ska lägga sig i om mamman ammar sin bebis eller inte, det är upp till var o en hur de vill göra med den saken. Vissa kan inte amma andra vill inte men fortfarande är det mammans val o jag har väldigt svårt att se att bebisen skulle må dåligt av att inte bli ammad. När man ger bebisen flaska så släpper man dessutom innan pappan på ett helt annat sätt o det om något är väl viktigt.
Synd att jag inte lyssnade mer på mig själv när Yasmine var bebis då hade vi sluppit de 4 första "helvetesmånaderna".
Men trots allt så är jag lite små sugen på o skaffa en till....snart=)
Yasmine vaknade vid 8 imorse o då var vi upp en sväng o gick på toa, släppte ut hundarna (eller Loke iaf Freja är så morgon trött så hon ligger helst kvar o drar sig) o bredde några mackor som Yasmine tog med sig upp i sängen, sen låg vi o myste till halv tio, skönt. Det är vid såna här tillfällen som jag känner att jag inte vill skaffa några fler barn.
Man har väl helt enkelt blivit lat o bortskämd med att Yasmine sköter sig själv så pass mycket nu o det känns inte som jag vill börja om med vakna nätter tidiga mornar, amning som inte funkar o nån som kräver ens fulla uppmärksamhet dygnet runt.
Jag har egentligen aldrig varit så jätte mycket för bebisar. Visst de är jätte söta, så länge man kan lämna tillbaka dem till deras mamma eller pappa när de börjar skrika=) Jag tycker det roliga börjar när de kommer uppåt 1 års åldern när det händer lite saker. De börjar gå, prata o hänga med på ett helt annat sätt. Sen beror antagligen detta på att första 4 månaderna med Yasmine var otroligt jobbiga. Amningen funkade inte nå vidare bra o hon skrek konstant från fem till elva nästan varje kväll, spelade ingen roll vad man gjorde så gick det inte o trösta henne o sånt tär otroligt mycket på psyket. Däremot kunde hon sova 4 timmar i sträck på dagen så man kunde vila upp sig lite o det var nog räddningen från ett totalt sammanbrott.
När hon var 4,5 månad så slutade jag helt med amningen o gav bara ersättning o simsalabim så var hon en helt ny unge. Inga mer skrikkvällar o hon sov hela natten. Så amning i all ära men blir det ett till barn o amningen krånglar så tänker jag sluta direkt.
Blir så jävla förbannad på alla som ska lägga sig i om mamman ammar sin bebis eller inte, det är upp till var o en hur de vill göra med den saken. Vissa kan inte amma andra vill inte men fortfarande är det mammans val o jag har väldigt svårt att se att bebisen skulle må dåligt av att inte bli ammad. När man ger bebisen flaska så släpper man dessutom innan pappan på ett helt annat sätt o det om något är väl viktigt.
Synd att jag inte lyssnade mer på mig själv när Yasmine var bebis då hade vi sluppit de 4 första "helvetesmånaderna".
Men trots allt så är jag lite små sugen på o skaffa en till....snart=)
